Publicerad 23 mars 2010 – 13:12
Bara behöriga lärare får fast jobb.
Lektorerna återinförs och elitklasser kan införas i grundskolan.
Bara behöriga lärare får fast jobb.
Lektorerna återinförs och elitklasser kan införas i grundskolan.
Det är några av förändringarna i regeringens nya skollag som nu är klar.
Den omfattar stora delar av utbildningsväsendet, från vuxenutbildning till förskolan, som blir en egen skolform. ”Med den nya skollagen får vi en skola med högre kunskapskrav och bättre studiedisciplin”, säger utbildningsminister Jan Björklund i en skriftlig kommentar i samband med att propositionen på tisdagen överlämnades till riksdagen. Från årskurs sju i grundskolan blir det möjligt att anordna antagningstester för särskilda profilklasser för elever med speciella färdigheter.
Den omfattar stora delar av utbildningsväsendet, från vuxenutbildning till förskolan, som blir en egen skolform. ”Med den nya skollagen får vi en skola med högre kunskapskrav och bättre studiedisciplin”, säger utbildningsminister Jan Björklund i en skriftlig kommentar i samband med att propositionen på tisdagen överlämnades till riksdagen. Från årskurs sju i grundskolan blir det möjligt att anordna antagningstester för särskilda profilklasser för elever med speciella färdigheter.
Mera disciplin
Endast behöriga lärare ska få tillsvidareanställning. För att få undervisa ska läraren ha en utbildning som gäller just den undervisning som bedrivs. För att öka karriärmöjligheterna för lärarna återinförs lektorstjänsterna. En lärare som avlagt minst licentiatexamen och visat pedagogisk skicklighet under minst fyra år ska få benämnas lektor. För ökad trygghet och studiero införs möjligheten till disciplinära åtgärder. Elever som stör andra elever sak kunna få skriftlig varning även i grundskolan och kunna stängas av tillfälligt. Skolinspektionen får skarpare sanktionsmöjligheter mot huvudmän som missköter sig i form av vitesförelägganden och i värsta fall stängning av en skola.
Skarp kritik
Skarp kritik
Regeringens proposition fick skarp kritik av Lagrådet (granskar förslag innan de behandlas av riksdagen), som ansåg att den hade så många brister att den inte borde ha överlämnats till rådet. Kritiken gällde inte förslaget i sak utan att centrala begrepp inte hade enhetliga definitioner och att hänvisningar till andra lagrum var felaktiga. Enligt Lagrådet kunde förslaget rentav strida mot grundlagen. -”Därför måste propositionen tillbaka till Lagrådet innan riksdagen behandlar det. Hur ska vi annars kunna veta att bristerna är åtgärdade”, säger Socialdemokraternas utbildningspolitiska talesperson Marie Granlund (S) till TT.
Miljöpartiets talesperson i skolfrågor, Mats Pertoft, ger förslaget om ett nytt betygssystem icke godkänt. -”Man tillför två nya steg i betygsskalan men man ger inga nationella kriterier för de två stegen. Det ska bestämmas på varje skola. Man säger att merparten av målen för nästa steg ska vara uppfyllda, men det hörs ju hur flummigt det låter”, säger han till TT.
